Inledning

Vårdbyggnadssektorn är mitt i en period av stora investeringar. Detta efter en längre period med låg byggnadstakt vilket som innebär att en stor del av det befintliga vårdbyggnadsbeståndet
är från 1960- och 1970-talet. Byggnader som nu dels är slitna och som dels inte längre motsvarar de krav som dagens användare och vårdverksamhet ställer på dem. Under åren 2015 till 2020 kommer landstingens och regionernas investeringar att ligga på cirka 10 till 14 miljarder kronor per år. Det kan jämföras med de cirka 7 miljarder kronor per år som investerades i genomsnitt under föregående femårsperiod, 2009 till 2013.

Samtidigt som processer för planering och byggande behöver bli mer dynamiska ställs också krav på insyn, transparens och delaktighet samt tydlig målstyrning. Därmed efterfrågas ett strategiarbete kring långsiktig utveckling kopplat till vårdbyggande och dess integration med vårdverksamheten. Tydlig målstyrning kombinerat med vårdens behov och fastigheternas förutsättningar ska ge ramar och övergripande mål för projekten.

Ett generellt problem med vårdbyggnadsprojekt är att de ofta initieras för sent (i relation till när verksamheten behöver de nya lokalerna) av verksamheten och att fokus då hamnar på genomförandet av byggprojektet snarare än på planeringen och förberedelse genom utredning och analys av mål och effekter av det aktuella projektet.